Kände den 28/7 en stark känsla att jag skulle kolla ett par verser från svenska bibeln, och här kommer det:
Lukas 27-29: Och när han stigit iland, kom en man från staden emot honom, en som var besatt av onda andar, och som under ganska lång tid, inte haft kläder på sig och inte bodde i hus, utan bland gravarna. Då denne fick se Jesus, skriade han och för ner för honom och sade med hög röst
>>Vad har du med mig att göra Jesus ,du guds, den högstes Son ? Jag bereder mig, plåga mig inte >>
Jesus skulle nämligen just bjuda den orene ande att fara ut ur mannen. Ty lång tid hade han farit svårt fram med mannen; och väl hade denne varit fängslad med kedjor och fotbojor och hållits i förvar, men denne hade slitit sönder bojorna och hade av den ande drivits ut i öknarna.
Och kloka gumman som jag är inser jag detta har en symboliskt betydelse. Att i nöd söker man stöd och kan faktiskt få det från ett helt oväntat håll. Och att vissa saker som sker i ens liv har en mening. Och vissa sekvenser i ens liv kan man vara så mentalt förlamad att man behöver en vänlig puff för att byta kurs och komma ur sin destruktiva krissituation av egen kraft.
Tack för att ni tog er tid, gott folk. Ha en trevlig söndag/måndag.