Nu har det gått 3 månader med kriget i Ukraina och ryska eliten kommer med allt galnare nazistiska propaganda. Då börjar man uppskatta små saker som sitta ute och fika och höra fågelkvitter,se människor och djur hundar och fåglar. Observera naturen mer grundligt för att koppla av hjärnan med produktiva tankar.
Inser att tredje,fjärde generationen av andra världskrigets soldater i Ryssland följer sina förfäders fotspår och upptäcker sen konsekvenserna av deras agerande i Ukraina får för kommande generationer. Och vad man än försöker säger når det inte ända fram.
Det får mig att tänka på sången människa med sina mänskliga svagheter,ondska och godhet också...
